Klackbilder från säsongen 21/22.

Var en del av upplevelsen: Lös säsongskort på Västra stå för säsongen 22/23 via http://tik.ebiljett.nu

Säsongskort är billigast och smidigast!

Foto: Kevin Blomkvist, Marcus Claesson, Pär Olert, Bildbyrån (nedladdat med licens), med flera.

KRÖNIKA. Timrå IK Supporterklubb har en mycket bra styrelse som ideellt lägger tid och kraft på att driva och utveckla den organiserade supporterverksamheten. Tack för det!

Supporterklubben och klacken på Västra stå har haft en stark utveckling under flera år. Nu, under covid-19-tider, ligger dock mycket av det supporterrelaterade i väntläge. Det kan vara ett bra tillfälle för att lyfta blicken och se vilka faktorer, vilken strategi, som kan lyfta Timrå IK:s supporterkultur till en ännu högre nivå. Som jag ser det är nedanstående faktorer viktiga.

Pubkulturen. Pubkulturen är ofta en hörnsten i stora supporterkulturer. Här finns en utvecklingspotential som kan bidra till att att supporterkulturen blir ännu starkare. Ståplatspuben kan göras mer identitetsstark och attraherande genom att namnges till något TIK-relaterat och dekoreras med rödvita souvenirer. Supporterklubben skulle kunna jobba med två pubkoncept; Arena-samling och Stan-samling, där det sistnämnda kan ordnas inför några passande matcher varje säsong och synkat med hockeybussar från Navet.

Publikingångarna på Västra stå. Om publikingångarna kan byggas om genom att flyttas utåt och göras mindre så blir klackens yta i mitten större, vilket kommer att ge klacken optimala förutsättningar för att bli ännu bättre.

Varumärket. Detta handlar om vad man är och andras bild av vad man är. Centralt för detta är logotypen. Nuvarande logotyp har ingen längre historia och ser ut att rent tekniskt vara mindre välgjord. Denna fråga borde ses över. Vårda historien, fundera över vad man vill signalera, vilka man vill attrahera för att få en starkare tillväxt och därefter kan man välja hur logotypen ska utvecklas och utformas.

Slutligen. För att avlasta styrelsen skulle man kunna stärka strukturen med arbetsgrupper, det vill säga att individer som inte nödvändigtvis är en del av styrelsen kan ingå i en arbetsgrupp och jobba med enskilda frågor som man är intresserad av.

Lars Källgren

Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.

Kämpa – framtiden är vår!

Bidra till utvecklingen av den organiserade supporterverksamheten och därmed ett starkare stöd för Timrå IK genom att bli medlem i Timrå IK Supporterklubb.

Ditt medlemskap kan du enkelt lösa här, för endast 100 kr: tikare.se/blimedlem

Välkommen till den rödvita gemenskapen!

Foto: Markus Lundqvist, Pär Olert med flera.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Foto: Norrlandsbild / Bo Schilling / Sundsvalls museum.

KRÖNIKA. 1969 spelade Timrå IK Sveriges första damhockeymatch mot derbyrivalerna Modo, där Timrå vann med 4-1. Efter några mörka år är nu seniorverksamheten för damer tillbaka!

Oavsett könstillhörighet är ishockey lika roligt. Normer och förväntningar har dock gjort att flickor inte haft samma förutsättningar att upptäcka och utöva ishockey.

Även om förutsättningarna ännu inte är jämställda, har samhället utvecklats och vi är på rätt väg. På damsidan har Timrå IK nu ett flicklag och ett nystartat seniorlag som drivs i samverkan med Sundsvall Hockey.

Seniorlaget bär namnet Timrå/Sundsvall och spelar i DamTvåan Region Norr, med premiärmatch lördag 12 december: https://stats.swehockey.se/ScheduleAndResults/Overview/12051

I skridskoskolan finns i nuläget över 20 inskrivna tjejer (av totalt cirka 135 barn). Om Timrå IK kan fortsätta att attrahera tjejer skapar det förutsättningar för en bärkraftig verksamhet. Ishockey och Timrå IK är för alla!

---

Historisk tillbakablick, reportage från Timrå-Modo 1970: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/historiskt-hockeyderby-har-mots-modo-och-timra-i-en-av-de-forsta-dammatcherna

Lars Källgren

Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.

Foto: Norrlandsbild / Sundsvalls museum.

KRÖNIKA. Timrås, Medelpads och Sundsvallsregionens lag. Det finns en historisk förklaring till Timrå IK:s position med en stark folklig förankring.

Vårvintern 1956 gick Wifsta/Östrands IF för första gången upp i högsta serien. W/Ö, sedermera Timrå IK, etablerade sig som ett storlag som utmanade om att bli svenska mästare. Laget innehöll världsstjärnor och blev omåttligt populärt. Timrå IK blev Medelpads och hela Sundsvallsregionens första och hittills enda storlag. TIK blev först och störst med en supporterklubb och en etablerad supporterkultur.

Dessa tidiga år lade grunden för Timrå IK:s starka folkliga förankring, i en process och lojalitet som fortgår över generationer. Det ursprungliga, naturliga och dominerande är att hålla på Timrå, eftersom Timrå IK var det första som växte fram och över tid lockade publik och supportrar från hela Sundsvallsregionen.

För att behålla den starka positionen är det naturligtvis också viktigt att över tid göra goda sportsliga resultat. Utöver det behöver Timrå IK och Timrå IK Supporterklubb arbeta smart och effektivt för att bli ännu starkare.

Förankringen och stödet i Timrå/Sundsvall definierar Timrå IK:s potential. Genom att Timrå IK är Timrås, Medelpads och hela Sundsvallsregionens lag finns kapaciteten att återigen etablera föreningen på absolut toppnivå.

Lars Källgren

Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.

KRÖNIKA. Timrå idrottsklubb är en ishockeyförening med en ärorik och fascinerande historia. Den 11 oktober 1937 bildades föreningens ishockeysektion, och sedan dess har en lång rad spelare av världsklass haft Medelpad som hemmaplan.

Timrå IK är en del av den svenska förenings- och idrottskulturen. I jämförelse med Nordamerika finns det inte någon stark tradition av att hedra spelare med tröjhissningar. Den nordamerikanska traditionen är en bra influens, som dock bör anpassas till vår tradition och vårt sammanhang. Med det sagt: Vi kan själva sätta kriterierna.

Parametrarna bör vara spelarens idrottsliga nivå samt betydelse för föreningen. Utifrån det kan föreningen arbeta fram en praxis för vilken sammanvägd nivå som krävs. Vidare är en tröjhissning både ett sätt att hedra en spelare och ett sätt att starkare knyta spelaren till föreningen. Timrå IK kan stärka sitt varumärke, samtidigt som det riskerar att försvagas om kravet på den idrottsliga nivån i kombination med spelarens betydelse för föreningen inte är tillräckligt högt.

Lill-Strimma höll både högsta idrottsliga nivå, och har haft en enorm betydelse för föreningen. Hissningen av Lill-Strimmas tröja var ett solklart förstaval, och kombinationen med den för tidiga bortgången och legenden Lill-Strimma bör innebära att hans tröja nummer 5 bör vara det enda nummer som inte får användas av någon annan spelare. I övrigt bör tröjor kunna hissas utan att det ska betyda något för det fortsatta användandet av samma tröjnummer.

I avvaktan på att föreningen tar fram en policy och planering bör nästa steg den kommande säsongen av kriterie- och opinionsskäl vara givet: Bulla upp i taket!

Därefter bör spelare som Bert-Ola Nordlander, Inge Hammarström, Olle Åhman, Håkan Pettersson, Pekka och Zäta vara aktuella. Efter dessa finns det potential i Anton Lander, Elias och Jonte – men självklart ska karriären summeras först. Och förhoppningsvis kommer vi i framtiden att kunna hedra både dam- och herrspelare.

Rent utformningsmässigt bör man fundera över om själva veporna bör bestå av en spelarbild, eller om man ska nöja sig med nummer och namn. Att Mats Näslunds vepa utgörs av en veteranbild från Tre Kronor är inte så lyckat.

Vilka spelartröjor vill du hissa och varför? Kommentera gärna. Timrå IK har en ambition att titta på den här frågan, och där kan vi supportrar göra ett inspel.

Lars Källgren

Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.