KRÖNIKA. Timrå idrottsklubb är en ishockeyförening med en ärorik och fascinerande historia. Den 11 oktober 1937 bildades föreningens ishockeysektion, och sedan dess har en lång rad spelare av världsklass haft Medelpad som hemmaplan.

Timrå IK är en del av den svenska förenings- och idrottskulturen. I jämförelse med Nordamerika finns det inte någon stark tradition av att hedra spelare med tröjhissningar. Den nordamerikanska traditionen är en bra influens, som dock bör anpassas till vår tradition och vårt sammanhang. Med det sagt: Vi kan själva sätta kriterierna.

Parametrarna bör vara spelarens idrottsliga nivå samt betydelse för föreningen. Utifrån det kan föreningen arbeta fram en praxis för vilken sammanvägd nivå som krävs. Vidare är en tröjhissning både ett sätt att hedra en spelare och ett sätt att starkare knyta spelaren till föreningen. Timrå IK kan stärka sitt varumärke, samtidigt som det riskerar att försvagas om kravet på den idrottsliga nivån i kombination med spelarens betydelse för föreningen inte är tillräckligt högt.

Lill-Strimma höll både högsta idrottsliga nivå, och har haft en enorm betydelse för föreningen. Hissningen av Lill-Strimmas tröja var ett solklart förstaval, och kombinationen med den för tidiga bortgången och legenden Lill-Strimma bör innebära att hans tröja nummer 5 bör vara det enda nummer som inte får användas av någon annan spelare. I övrigt bör tröjor kunna hissas utan att det ska betyda något för det fortsatta användandet av samma tröjnummer.

I avvaktan på att föreningen tar fram en policy och planering bör nästa steg den kommande säsongen av kriterie- och opinionsskäl vara givet: Bulla upp i taket!

Är Bulla närmast på tur att hissas ovanför Västra stå?

Därefter bör spelare som Bert-Ola Nordlander, Inge Hammarström, Olle Åhman, Håkan Pettersson, Pekka och Zäta vara aktuella. Efter dessa finns det potential i Anton Lander, Elias och Jonte – men självklart ska karriären summeras först. Och förhoppningsvis kommer vi i framtiden att kunna hedra både dam- och herrspelare.

Rent utformningsmässigt bör man fundera över om själva veporna bör bestå av en spelarbild, eller om man ska nöja sig med nummer och namn. Att Mats Näslunds vepa utgörs av en veteranbild från Tre Kronor är inte så lyckat.

Vilka spelartröjor vill du hissa och varför? Kommentera gärna. Timrå IK har en ambition att titta på den här frågan, och där kan vi supportrar göra ett inspel.

Lars Källgren

Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.

Blandade bilder från derbyt (191002) samt matcherna mot Västerås (191009) och Almtuna (191016).

Foto: Markus Lundqvist.

För fler och kontinuerliga klackbilder rekommenderas att följa Västra stå på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube.

Västra stå-bilder från hemmapremiären, Timrå IK – Södertälje SK söndag 22 september. 

Foto: Markus Lundqvist.

För fler och kontinuerliga klackbilder rekommenderas att följa Västra stå på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube.

KRÖNIKA. Ett rödvitt supportermecka.

Timrå IK har en stor supporterbas och en stark supporterkultur. Samtidigt gäller det att ha en vision och högt ställda mål; att växa, bli fler och ännu bättre.

En pusselbit i supporterkulturen och en del av helheten med Västra stå är ståplatspuben bakom läktaren. Timrå IK Supporterklubb har använt puben bland annat för arena-samlingar (uppvärmning i ståplatspuben) med tränarbesök, DJ och så vidare. Konceptet går sannolikt att utveckla ytterligare för att stärka helheten och attrahera fler.

En del i utvecklingen rör området bakom Västra stå; det vill säga gången och själva puben. Hela det här området går att göra mer rödvitt, mer identitetsstarkt och mer supportermässigt: Timrå-flaggor i taket, tifo-målningar på väggarna och en namngivning av baren.

En Malmö FF-inspirerad trapp på Swedbank stadion, Malmö.

Visualisera att du går i gången längs ena långsidan, följer kurvan och träder in i ett rödvitt supportermecka. Det vore grymt!

Lars Källgren

Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.

KRÖNIKA. Timrå IK:s intro-framtid är från Strimmas tid.

Den mest klassiska låt vi har är Timrå Hej från 1972, och den vackraste delen av den är Lill-Strimmas solosång. Om Timrå IK från start hade satsat på den fullt ut så hade vi kunnat ha ett oslagbart mäktigt intro: TH med läktarsång.

Där är vi inte i dag, och TH verkar inte ha ett tillräckligt starkt stöd för att kunna spelas vid introt på varje match.

Sedan Timrå Hej såg dagens ljus har det skapats ett antal Timrå-låtar i olika stil, och i början av 2019 kom Lars Bygdéns, Anna Stadlings och Pecka Hammarstedts ”I varje andetag”.

”I varje andetag” har en oslagbar melodi, en rysningsframkallande, läktarsångsvänlig text och inlevelsefull sång. Som en skänk från ovan har vi fått en fantastisk låt som kan vara nyckeln till en utveckling med ett ännu mer fantastiskt intro, där det mäktigaste är låten (som bör spelas till och med 2:15 i det här sammanhanget) med läktarsången.

I låtens text finns kopplingen till ingressen: ”Från Strimmas tid och ända hit, vi följt dig överallt”. Där har vi  Timrå IK:s intro-framtid.

Lars Källgren

Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.

KRÖNIKA. Styrkan i Timrå IK:s upptagningsområde avgör klubbens potential.

Timrå IK:s kärnområde är Timrå/Sundsvall och regionen norra Hälsingland, Medelpad och södra Ångermanland. I detta kärnområde finns Sundsvalls tätortsregion (som sträcker sig från Bergeforsen till Njurunda) med runt 90 000 innevånare. I hela regionen (kommunerna från Härnösand till Nordanstig) och inom rimligt avstånd från NHK Arena finns det 160 000 innevånare. Ju starkare uppslutningen är bakom Timrå IK i detta område, desto större potential har klubben. Styrkan i kärnområdet/upptagningsområdet ger potentiell utväxling i publik, supportar och sponsorer.

Timrå IK bedriver sin ishockeyverksamhet i Timrå kommun. Kommunen har genom ishallsanläggningen på ett balanserat sätt skapat förutsättningar för barn- och ungdomsidrott samt ishockey på elitnivå. Bandet och lojaliteten med hemkommunen och dess innevånare är oerhört viktigt. Men bortom denna utgångspunkt bör det inte finnas någon kommungräns. Timrå/Sundsvall och dess region är naturligt sammanbundet och bör fullt ses som Timrå IK:s hemmaplan.

Som en jämförelse: AIK bedriver sin verksamhet i kommunen Solna. Men det är naturligt, självklart och positivt för dem att de också är och vill vara ett Stockholms-lag. De har och vill hellre ha en miljonstad än enbart 80 000 innevånare som upptagningsområde. (Samtidigt vill deras rivaler Djurgårdens IF begränsa dem till just Solna och själva vara det självklara Stockholms-laget.)

På samma sätt borde det fullt ut vara lika naturligt för Timrå IK och alla dess supportar att både vara närmare beskrivet från Timrå och samtidigt vidare beskrivet och sammankopplat med Sundsvall. Med ett starkt kärnområde kan vi sikta på att återigen etablera oss bland de stora i svensk ishockey.

Från Västra stå hörs sången ”Ifrån Medelpad”. Alla rödvita borde fullt ut anamma det tankesättet.

Lars Källgren

Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.