26
Sep
2011
Tårtkalas för att tacka en legendar!
Pär Styf är en av två unika spelare i modern tid i Timrå IK som avslutat en lång karriär i klubben. Frågan är om vi någonsin kommer att få se fler rekordspelare av rangen Robert Carlsson och Pär Styf igen? Dagens ishockey på elitnivå har så stor spelaromsättning att den typen av klubbtrogna spelare kommer bli högst ovanliga. För oss supportrar ligger de oss varmt om hjärtat. Spelare som bär klubbmärket år ut och år in, som bildar ryggrad, som symboliserar hjärta och ger laget karaktär. Den typen av spelare förtjänar att tackas av med något som intygar deras betydelse.
Nu har supporterklubben tagit fram en symbolisk gåva som vi kan använda för att visa vår uppskattning för de som uppskattas bör. Det är en liten Kvinnohund, en prydnad och användbar sak, graverad med vår klubblogga och numrerad så att den också blir unik.
Pär Styf blev först ut att prisas med denna symbol. Och eftersom den även fungerar som tårtspade bjöd vi ut Pär på kaffe och fin tårta!
Läs hela nyheten
28
Maj
2010
Det kallas ju för sommar! Det som dräller ner utanför fönstret. Med en timmas jobb kvar till sjösättning av båten blir jag mer och mer frustrerad. Eftersom det är en timmes målning som återstår och det, tamefan, regnar så fort jag har ledigt så börjar jag tvivla på att Poseidon, över huvud taget, vill se mig på Klingerfjärden i sommar!
Det är lika bra att sätta sig och kommentera silly season på hemsidan i stället för att noja på det obefintliga målarvädret!
Ja!
Nu börjar laget ta form!
Enligt Linkan är det en forwardsplats kvar. Det jobbas på en lösning med Sonnenberg. (Hoppas det går vägen) Dessutom ska en back till in i protokollet. Där vill linkan ha en lösning med en allsvensk ”sidoklubb” och fri rörelse mellan klubbarna för Sebastian Owoya. Bästa lösningen vore ju att farmarlaget i Tunadal kunde bli kvar i allsvenskan. Men med det hattifnattande som allsvenska nämnden håller på med så lär vi väl få vänta till midsommar innan den där såpoperan finner en lösning.
Läs hela nyheten
19
Mar
2010
Jag vet inte om jag skulle säga att jag är arg, jag vet inte om jag skulle säga att jag är less, jag skulle inte kunna säga att jag är ledsen. Jag är nog allting blandad i en stor sörja inne i min hjärna. Spontana känslan är att det inte är någon mening. Varför ska vi över huvud taget spela hockey i tävlingsmatchen när inte ens två huvuddomare klarar av att ha ens en acceptabel nivå.
Skäll som en bindgalen hund... Problemet är att domarna aldrig gör fel...
När det till och med blir sämre då två domare dömer. Lägg ner elitserien, lägg ner allsvenskan, lägg ner division 1 och spela korphockey. För när det inte blir rättvist, förlåt när det inte ens finns en tendens till att det ska bli en match utan att domarna står i centrum så kan vi ge upp. Sätt 12 lag på en lista och dela ut guldet vart 12:e år. Då är det i alla fall en tendens till rättvisa och betydligt mer meningsfullt än det känns just nu. Läs hela nyheten
Loading ...
