Axie! Hjälten i slaget!

Trend nummer ett, bruten: Timrå hade aldrig besegrat Rögle i deras hemmahall före lördagens drabbning.
Låt vara att segern kom i förlängningen och ”bara” gav en tvåpoängare. Men vann gjorde vi.
Trend nummer två, kvarstår: Timrå kan inte spela med hög frenesi och energi mot ”sämre lag”  och denna match var inget undantag. Det är så svårt att förstå hur laget som bjöd HV71 på en riktigt munter dans för bara två dagar sedan kan kliva på isen i Ängelholm och visa upp ett så undermåligt spel. Tvåpoängaren var en kombination av att Rögle, faktiskt, var ännu sämre och att vi, genom några individuella prestationer, tog tillvara på några goda chanser.

Tänk om våra grabbar hade klivit på med samma tempo och kämpaglöd som dom hade mot HV. Då hade matchen vunnits med tre – fyra måls marginal. Det kan inte vara så svårt att köra ihjäl skånepågarna. Dom saknar både tempo och spelidé. Ändå lyckas dom få våra pojkar att se ut som PRO på bussresa till Ullared.

Jag har uppmärksammat fenomenet flera gånger under säsongen. Vi kan inte spela hockey i lågt tempo.
Lördagens match vanns, till stor del, tack vare några individuella prestationer från några enskilda TIKare och då vill jag speciellt framhålla Axelssons initiativ att dra iväg och komma till avslut i boxplay. Han var matchens hjälte! Att vi vann i förlängningen var för mej självklart. Om Timrå toppar offensivt, fem minuter i fyra mot fyra, så ska det inte finnas på världskartan att  skånepågarna ska få ta extrapoängen.  Att det sen var firma Corso/Sonnenberg som avgjorde, var ingen högoddsare.

Jag gläds naturligtvis åt segern, grabbarna har nått det mål jag ville. Tre poäng på denna lilla roadtrip men ädå är jag inte nöjd.

Vad sitter det i?
Jag såg TIK besegra LHC för någon vecka sedan. Ett LHC som är skickligare i precis allt. Där malde våra killar ner LHC:s superstjärnor genom att slita, kämpa, döda ytor och satsa alla hästkrafter i samma riktning.

Jag njöt av poängen mot serieledarna i torsdags.  Ett klokt och energiskt bortaspel. Högt tempo och intensiv skridskoåkning. Visst blir det missar, felpassningar och öppna lägen för motståndarna men det lönar sej i längden.

Oh My! Kör på känsla!

Direkt efter matchen drog jag och sambon, Jean1, ner till Aveny där pop/rockbandet Oh My! hade releasfest för sin nya skiva. Deras uppträdande frampå småtimmarna var den bästa konserter jag har sett dom göra, och då har jag sett många.
Sångarens flickvän (som också råkar vara min svärdotter) berättade att killarna i bandet var lite nojiga för att dom hade repat så lite. Dom är spridda över riket, Stockholm, Uppsala, Sundsvall mm, och har haft få tillfällen att spela ihop sej. I stort sett bara när dom stått på scen eller i studion.
Men eftersom dom kan det dom gör så verkar det som att dom jobbade extra hårt, la mer energi och bjöd det där lilla extra för att ge publiken en suverän konsert.
När vi åkte hem pratade jag och Jean1 om det. Det kanske vore en idé för Timrå IK?
Sära på killarna och hindra dom från att träna tillsammans!
Då kanske dom hittar det där lilla extra som behövs för att bjuda på en hejdundrande hockeyföreställning när det är match!

Nä!
Det kanske inte funkar i sportvärlden.
Men  hur fan ska vi få vanan att spela uselt mot bottenlag att brytas tills på måndag?
Då står nästjumbon Södertälje på menyn

Men jag är optimist. Jag tror att trendbrott nummer två kommer på måndagen.
Vi sopar mattan med kringelbagarna från Tälje!

Den som har en lever, får se!

Mattias "Kolan" Karlsson verkar ha hittat formen

Skellefteå hemma ska inte vara någon omöjlig uppgift men släpper man in ett slumpmål 12 sekunder in i matchen så är det tveksamt om man har förtjänat att vinna!
Jag tänker inte sälla mej till dom övriga och säga att Timrå spelade uselt!
Inte för att våra grabbar låg på toppen av sina förmågor. Långt därifrån, men man kan inte ta ifrån Skellefteå att dom gjorde Timrå dåliga genom att skippa finliret och satsa på raggarhockey i högt tempo! Det är definitivt ett spel som Skellefteå AIK behärskar mycket bättre än oss.

Supporterklubbens ordförande överlämnar bidrag till Röda korsets representant.

Flera spelare försvann helt och hållet i den slarviga ishockey som bjöds. Lander verkade seg, Axelsson kom inte in i matchen, Piros var inte på topp och Peter Nylander???? Vem är det???
Det positiva med eftermiddagen var att publiken köpte lotter som aldrig förr. Eftersom Supporterklubben hade beslutat att skänka hela behållningen till Röda Korsets insamling till Haitis jordbävningsoffer, kunde Röda Korset ta emot 4 000 kronor från E-On Arenas besökare.

Hur man än vänder och vrider på verkligheten så kämpar vi för en eventuell slutspelsplats och  överlevnad i elitserien.
Haitis befolkning kämpar för sin existens! Det är en viss gradskillnad, om man ska vara ärlig.

De enda sevärda i Timrå IK var förstafemman. Dom skapade emellanåt ett visst tryck mot AIK- kassen men det räcker inte. Skärpan och kylan saknas i avsluten.Vi måste sätta dom chanser som uppstår.
Hadelöv gör en bra match och hade flera marginaler på sin sida men för att ta till en sliten klyscha, en bra målvakt har tur. Så är det bara.

Mitt intryck från matchen är att AIK ville mer, var hetare och därför fick marginalerna med sej!

0-1 målet efter 12 sekunder kändes förbannat onödigt!

Deras matchavgörande PP mål är ganska lätt. Vår box blir aldeles stillastående och skottet är inte alls märkvärdigt.
Nä! Det var inte vår dag igår.

Nu är det kris igen. Tälje tog en tvåa. Nolaskogsarna vann mot Frölunda och kvalstrecket sniffar oss, återigen, i röven!

Nu måste vi, snabbt,  tillbaks till segertrenden igen. Det räcker nämligen inte med att vinna enstaka matcher. Vi måste ha poängsviter i fyra, fem kanske sex matcher för att ta en fajt om slutspelsplatsen. Kanske också för att hålla oss ovanför det nedre ångeststrecket. Södertälje kommer att skrälla fler gånger och Rögle år inte uträknade än.

Dags för ett ”krismöte” i klubben igen???

Sammanfattande kommentarer:

• Kul att Mattias ”Kolan” Karlsson gör mål. Inga klassiska backmål. Han följer med upp i anfallen.
• Varför använder inte MPS sin enorma fart och sin ansenliga kroppsvikt för att gå mer mot mål?
  Han kan ju det! Det har vi sett förr.
• Har inte Danny Corso berättat för sina lagkamrater att han alltid drar in pucken i slottet när han blir för pressad vid sargen?
  Hur kan det komma sej att hans lagkamrater inte har märkt det än. Jag vet ju om det!
  Det finns nästan aldrig nån där när han kastar in den.
• Och åter igen????
  Vem fan är Peter Nylander???
  Han har inte presenterat sej än!
  För det kan ju inte vara samma energiknippe som vi såg i rödvita kläder för några säsonger sedan?!?

Jaja!
Nya tag!

Det blev fyra laxar till Röda korsets katastrofhjälp i alla fall.

Siffermässigt är det ingen skam att förlora med 4-3 mot ett lag som har en budget i klass med en inlandskommun. Men visst ville jag att vi skulle få med oss minst en pinne. Det fanns hopp fram tills Lindbäck ”gjorde en Norrena” och sjabblade till det så in i helsike!
Och för att se det positiva!
Vi har fått tillbaks några gubbar, gör tre mål, spelar ett bra PP.
Jensson Svensson fick sätta en strut!
Men visst kan man förnimma en lite besk smak där, längst bak i gommen?

Både jag och Jean1 hoppade av resan till Linköping. Efter Skellefteåresan och med det spel laget visat upp de två senaste omgångarna kunde vi inte uppbåda energi till att sitta ett dygn i en minibuss igen.
Vi beskådade matchen på Allstar Sportbar i Sundsvall i stället.

Rivstarten, när Björn Svensson sätter ettan skapar jubel! Sen sitter vi där och hoppas att det ska hjälpa. Första målet som ska tvinga LHC att öppna sej och skapa lägen för oss.

Visst ser det bättre ut än de två senaste matcherna och Linköping visar inte upp något direkt skönspel. Jag tycker att våra gubbar lyckas desarmera dom ganska bra och hålla dom borta från farliga lägen.
Jag tycker, generellt, att LHC är en besvikelse eftersom jag står fast vid mitt uttalande från försäsongen:
”Om inte Linköping tar guld i år, kommer dom aldrig att ta ett guld”

Sen följer en ganska tät match som LHC vänderl 3-2 och lyckas sätta fyran i det läget där vi ska pressa på!
(Jag tänker inte ens kommentera sjabblet vid fyran)

Ja! Just det!
Vi ska pressa på!?!?

Det är det jag saknat de tre senaste matcherna. Pressen som man ska se det jagande laget skapa. Den kommer liksom inte riktigt. Visserligen mer i denna match än mot Skellefte´ och Lule´, en reducering kommer ju, men ser man de sista tio så lyckas vi inte pressa på med den kraft jag vill att vi ska.

För att våga sej på en anlys så tror jag att det kan ha med saknaden av MPS och Lander att göra. I den här sista matchen så saknades även Corso.
Min teori går ut på att man som coach vill kunna köra minst två, extremt, vassa kedjor sista tio minuterna och kasta in en tredje i enstaka byten vid behov. Att laget ska kunna ställa sex, riktigt farliga, samspelta, forwards på isen 90% av tiden under de sista tio minuterna. Med MPS, Lander, Corso borta och Meunier på ”halvfart” så har vi inte två, skitfarliga kedjor som kan äntra rinken! Vi har visserligen ett antal duktiga forwards kvar, men inte två samspelta, mördarkedjor! Det blir för lätt för motståndarna att förstöra vår press.

Jag kallar det för smal trupp!
Vilka spelare ser vi på isen under sista tio?
Jo! Såna som Peter Nylander, Kirill Starkov och den, nyligen friskförklarade fransos. Jodå! Grodätaren är glimmrande i sina bästa stunder, men i går var definitivt inte en av hans bästa stunder!

Snälla, snälla, snälla , snälla……..

Snälla, snälla, snälla, snälla!

Låt oss piska Tälje på måndag!
Om inte!
Då får vi börja snegla med fetångest mot kvalstrecket! Och det är inte så jag hade tänkt mej våren 2010!

Nu ser jag resten av den här säsongen som en ”måstesäsong”!
Vi MÅSTE distansera två lag i bottenträsket!
Om inte?
Så MÅSTE vi greja en kvalserie! (Hu så hemskt, bara att skriva det)
Vi MÅSTE överleva!
Kan vi sen få behålla en bra stomme till nästa säsong och slippa byta 70% av laget och få hit några riktiga spjutspetsar… Då kan det bli roligt framledes.
Vi vet att flera av våra konkurrenter har pantsatt sig upp över arenataken med gigantiska spelarbudgetar och kostnader som skenat i lågkonjunkturen!
Kan vi bara överleva till sista omgången så….

Nu väntar vi hem våra ynglingar, sen drar vi en svit på åtta matcher utan förlust igen!
Tack!

En roadtrip som gav tre pinnar!
Ja! Inte klagar jag med tanke på att resan gick via Karlstad till Götet!
Det är inte de matcher man kan räkna som givna poänger! Fast vilka matcher är det? Vårt bekymmer har ju snarare varit att vi inte kan tvåla dit bottenlagen. Men nu är ett antal trender brutna så då tycker jag att det är dags att bryta trenden på måndag och krossa Södertälje på hemmais!

Med en kraftig förkylning i kroppen satte jag mej med sambo och styvdotter i TV- soffan med föresatsen: Jaja! Vi tog två poäng mot FBK! Kan man tro att det finns kraft kvar till en seger i kväll? Ens poäng?
Jo!
Tamefanken!
Det blev en pinne och kunde faktiskt ha blivit fler. Grabbarna slet och krigade fram en, förbaskat viktig, pinne inför streckstriderna!

Första peroiden tycker jag att laget står upp bra. Vi kunde ha hängt några baljor där om marginalerna hade varit på rått sida. Visst kan man tycka att Corso borde ha tryckt dit den när han får pucken mitt i slottet. Men å andra sidan så blev han nog lika överrumplad som oss andra och bara drog till. Sen är det lätt för oss, att på TV, snett uppifrån, se hur jäkla gott om tid han egentligen skulle ha haft att sikta.

Första målet tillskriver jag två personer. Tomas Skogs och Elias Granath! Vem som är största boven vet jag inte. Skogs lägger iväg en passning upp mot Granath som känns lite onödig! Han var helt ohotad och hade kunnat starta mycket bättre. Men å andra sidan får Granath den, i stort sett, på klubban men missar mottagningen… och vips! Ett rungande slagskott sitter bakom Lindbäck! MPS kvitterar dock strax efteråt med ett, enligt honom, misslyckat avslut mitt i banan. Perioden slutar 1-1.

I början av tredje får vi med oss två utvisningar och Caslava dunkar in en kanon i fem mot tre.  Visst hade vi bud på 1-3 också. Men det blev inte så. I stället kryper frustrationen på oss med att indianerna vänder till 3-2!

Indiankrig!

Sedan jag började se Timrå IK, någon gång på 80- talet så har vi alltid skanderat. ”VI ÄR TIMRÅ OCH VI GER ALDRIG UPP!” från läktarna. De senaste matcherna tycker jag verkligen att laget har levt upp till det! I stället för att hänga med huvudet och se det som kört så lyckas vi, trots att Frölunda, fullständigt har tagit över spelet, sätta en kvittering och bärga ett oavgjort resultat i full tid!
Faktum är att vi satt i soffan, smått uppgivet, och sjöng: När vi sjunger för Timrå, gör vi mål! med ukuleleackompanjemang! Det verkar ju ha fungerat.
Anger vann en närkamp!!! (Jo! Du läste rätt) och petar fram pucken till vår egen gallergubbe Björn Svensson!

Att det sedan, i stort sett, var spel mot ett mål i sudden, bryr mej inte ett smack!

En pinne i Scandinavium är inget att skämmas över!

Och nu!
Så ateist jag är!

Jag hoppas, vid någon hockeygud, att grabbarna inte kliver in med fel attityd på måndag!
Jag hoppas, vid någon skadegud, att Gabbe, Måns och Pärra inte är illa skadade!
Jag hoppas, vid någon sjukdomsgud, att Sonnenberg är frisk snart!
Och…
Jag hoppas, vid någon trollerigud, att den fina framspelningen till Björn S var en vändning som får Anger att börja spela hockey igen!

Ja, vad ska man skriva om eländet som inträffade en sen oktober 2009? Jag vet snart inte vad vi ska göra för att få med oss tre poäng från matcherna. Vi gör två mål som blir bortdömda som 9,5 gång av 10 blir godkända. Vi sätter 2-1 med 1.04 kvar av matchen och lyckas inte hålla det sista minuten. Vi har spel i 5 mot 3 och lyckas inte göra mål. Vi spelar ut ett totalt menlöst Modo och förlorar efter sudden. Man blir så less att man nästan bara skrattar åt eländet… En match närmre till Leksandströjan… En match närmare till 7:an och tvångströjan…

1:a perioden: 0-0
Timrå gör en bra period men har svårt att verkligen få det ordentliga trycket och spetsen i anfallen. De får bra med omställningsmöjligheter men till skillnad från tidigare matcher vänder de oftare och försöker skapa tryck men det blir sällan speciellt spetsigt. Precis som förra matchen studsar puckarna runt buren och vill inte in. Det sitter troligast i att spelarna är fel i sina positioner i anfallsspelet.
Timrå är det klart bättre laget men mer på att Modo är totalt usla än att Timrå är riktigt bra. Det är länge sen jag sett Modo såhär håglösa…

2:a perioden: 1-1 (1-3)
Efter den här perioden är man psykiskt helt nedkörd i botten! Lärking(som jag kallade Kuben hela kvällen) dömde först bort 0-1 till Timrå efter att han BAKOM!!!!!! målet blåst för blockering när den låg fri framför Zakkes benskydd. Där måste han kunna lämna den bedömningen till de tre andra domarna som står på rätt sida förlängda mållinjen. Medan han blåser av stöts pucken i mål. Det är totalt horribelt att blåsa av i det läget i den position han står. När han väl blåst kan han inte godkänna målet men det är pinsamt att ta beslutet att blåsa!
Andra bortdömda målet kommer i spel 5 mot 3 där pucken styrs in framför Modomålvakten. Målet döms bort för spelare i målgården. De som såg PPV bekräftade att timråspelaren var en halv skridsko ungefär inne i målgården. Så om man ser det rent regelmässigt var det korrekt bortdömt men problemet är att 9 av 10 liknande lägen döms som mål. Det känns som ett hån mot Timrå även om jag vet att det inte är medvetet gjort av Lärking. Men det är förbannat dålig spelförståelse av honom!
0-1 kommer till slut av Fredrik Hynning som äntligen fick sätta pucken i mål efter ett fint skott från slottet upp i nättaket. Tyvärr hinner det inte end gå en minut så kvitterar Modo efter ett backskott som Åkerlund inte bör släppa retur på hinner Andreas Molinder först bland stillastående Timråbackar och gör 1-1. Dåligt försvarsspel rakt över från Timrå.

3:e perioden: 2-2 (2-4)
Hafs, slafs och skitperiod från båda lagen där Modo kändes lite starkare och skapade både mer skott och hetare lägen. Men speciellt farligt åt något håll var det egentligen inte… Det kändes som en lång väntan på förlängning i 18 minuter och 54 sekunder. Sen slänger Sebbe in pucken mot mål och helt plötsligt leder Timrå med 2-1 med dryga minuten kvar. Jag tror hela klacken trodde tre poäng var säkrade. Men ganska snabbt började iaf jag bli orolig. Det kändes inte som fokusen fanns vid nedsläpp och Modo kom alldeles för lätt ner i zonen. Axelsson blir bortvänd och tre timråspelare framför mål blir pucktittare när Pikkarinen hittar en friställd Andreas Molinder bakom den centrala timråsspelaren som sätter pucken med 10 sekunder kvar. Otroligt dåligt försvarsspel av måde axelsson och spelarna framför mål. Molinder står i 10 sekunder och dunkar klubban i isen. Någon av dem måste vända på huvudet och plocka bort honom…

Förlängningen: 3-2 (3-4)
Caslava blir utvisad och Timander gör mål… Mer behöver man inte veta om skiten….

Sammanfattning:
Timrå känns klart bättre än Modo och ändå vinner de. Det känns så förbannat orättvist så man håller på att kräkas.
Men det som gör att Timrå förlorar är varken domarna(även om det hade varit lättare med två korrekta mål som vart godkända) eller Modo utan sig själva. Det är för dåligt att släppa in mål sista minuten. Du ska aldrig behöva hamna i den situation Timrå gör sista minuten. Håll motståndarna på rätt sida och håll koll på spelarna som inte är puckförare. Timrå gör två kardinalfel i samband med 2-2 målet och det är faktiskt pinsamt dåligt gjort!
Det har snackats mycket om otur i många matcher, bland annat av mig. Men jag tror jag kommit på vad som gör att det verkar som vi har otur. I första läget gör vi det ofta ganska bra, skottläge skapas eller passningen kommer i rätt lägen. Problemet är att vi nästan alltid är en halv till en meter fel in i de situationerna. Vet inte hur många gånger det kommer skott som Zakke(eller Zagge som det låter när Modoklacken sjunger) ger returer rakt ut. Problemet då är att andragubben är bakom mål och inte kvar framför för att raka in returen.
PP är faktiskt riktigt uselt och med tanke på att de fortsatte träna på det under onsdagens träning med samma uppställning och brist på fart tror jag aldrig Timrå kommer göra några mål i PP på ett bra tag. Så otroligt lättläst!
Det är lite bättre när Hynning, Gabbe och Pärssinen är inne än Corsokedjan.

Tre i fokus:
Laurient Meunier gör en bra match och får vara med i toppningen i tredje perioden. Han är inte så snabb men har ganska fina handleder. Har varit alldeles för ojämn hitintills och har fått betala för att Timrå ofta varit tvungen att toppa i slutet av matcherna. Men igår förtjänade han att vara med i toppningen. Kan Timrå börja vinna och det finns större acceptans för lite ojämna prestationer kan han bli riktigt bra i ett kommande slutspel(nix, jag har inte gett upp).

Magnus Åkerlund gör en godkänd match men får ta på sig första målet som han måste hålla kvar. Puckar i magen får inte studsa ut till returer. Trots detta borde han som sagt fått lite bättre hjälp när väl returen kom… Jag kan tycka att han släpper en del enkla returer men det kanske blir så när inte försvaret riktigt styr bort motståndarna till de avslut de vill ha. Men lite mer klistrig vill jag ha honom. Kan dock inte påstå att jag vet vilken målvakt jag vill ha i målet mot Luleå… Det känns verkligen som hugget eller stucket…

Petr Caslava(uttalas som jag fattar det chaslava) gör en riktigt fin första match. Han är lugn och säker i egen zon och var duktig att få tag i pucken i 50-50 lägen. Ingen speciellt spectakulär spelare men han gör det han ska och han gör det bäst av alla backar. Troligtvis kommer det fortsätta match efter match. Det enda negativa jag såg var att hans skridskoåkning inte såg bländande ut men det kan juh ha berott på en massa resande och boende i kappsäck de sista dagarna. Blir roligt att se mer av honom redan imorgon!

Nu är det två chanser kvar att slippa Leksandströjan på söndag… Jag tror det är klart redan efter matchen imorgon… Eller jag hoppas iaf… Eller jag önskar det… eller… f*n… Det blir nog en vit och blå tröja på söndag… va otroligt fel det kommer kännas. :P

Ännu en gång får man gå ifrån EON Arena med en svidande förlust i bagaget. Men idag var det i alla fall inte lika illa som i matchen mot DIF. Det fanns en kämpaglöd som delvis saknats tidigare och det syns hur mycket Sonnenberg betyder utanför isen. Det är en gubbe som skulle kunna få igång vad som helst med sitt snack.

Matchen i sig är ganska jämn mot ett lag som både på papperet och på isen är riktigt starka. Att lyckas få med sig poäng är inte så lätt mot HV just nu. Det måste man också tänka på trots att det känns svidande med förlust.

1:a perioden: 0-1
Timrå börjar perioden bäst och visar direkt att de vill vara med i matchen och verkligen kämpa om tre poäng. Det är bättre skridskoåkning, bättre skärpa och bättre inställning än de senaste matcherna. Timrå skapar en del lägen i inledningen men har inte riktigt studsarna med sig runt målet. Vid flertalet tillfällen redan i matchinledningen är det puckar som studsar runt Andreas Andersson i HV-målet som inte vill studsa in. Istället åker som det ser ut från där jag står Timrå ut för en billig utvisning. I alla fall med tanke på de saker Sjöberg lät bli att ta under matchen. HV är äckligt effektiva i spel 5 mot 4 och det dröjer inte många sekunder innan Petrasek dunkat upp pucken i Åkerlunds första kryss. En riktigt mörsare! Fast man är supporter för Timrå måste jag säga att HV’s powerplay är otroligt roligt att se på. Mycket rörelse och platsbyten, bra fart på pucken och skott vid rätt tillfällen. Exemplariskt skulle man kunna kalla det!
I alla fall så tar HV över efter sitt 1-0 mål och har en bra press nere i Timråzonen men skapar kanske inga jättebra lägen. Men Timrå har svårt att få tag i pucken och svårt att få ner farten på HV spelarna. Det måste nog jobbas mer med kropp istället för att alltid försöka hitta en puckbrytning. In med spelaren i sargen, håll fast medan man jobbar mot puck  och arbeta därifrån istället för att slippa åka åttor i egen zon i 1-1.5 minut.

Timrå rycker upp sig i slutet av perioden och avslutar som de bästa laget sista 5 minuterna och får med sig en utvisning på Puistola och borde kanske till och med haft med sig en eller någon till. Men med det powerplay vi uppvisar så känns det helt iskallt att vi ska göra mål i den spelformen. Samma fasta positioner jämt och varken rörelse på pucken eller spelarna. HV kan lugnt koncentrera sig på spelaren framför mål för det är den enda spelare som kan påverka för att få ett mål. Få bort han från att täcka och styrningar så är powerplayet helt ofarligt. Måste få bättre rörlighet och högre passningstempo och skridskotempo i powerplay.

2:a perioden: 1-1
Andra perioden går i Timrås tecken efter att Corso tidigt lyckats sätta 1-1 pucken efter ett fint förarbete av Björn Svensson och Martin Sonnenberg som friställer Corso med öppet mål. Timrå fortsätter bra efter målet och om jag inte minns helt fel dunkar Skogs en ordentlig projektil i ribban strax efter målet. Men det vill sig inte riktigt varken för Skogs eller Timrå just nu. De enkla målen vill inte komma helt enkelt…

HV har en riktigt bra period där deras förstafemma snurrar som sjutton i Timråzonen och efter den andra icingen och ett par minuter i timråbenen tar Challe time out för att få vila spelarna. Det fungerade klockrent och direkt efter time outen kan Lander bryta sig loss i egen zon och fixa en utvisning på HV’s Mattias Tedenby.

Under hela den andra perioden är det ordentligt grinigt från bägge håll och det tycker jag herr Sjöberg får ta på sig. Vid flera tillfällen gör HV-spelare förseelser som han ser och blundar för för att sedan ta en dubbelutvisning när det blir tjafs. Tacklingen på Corso som leder till att både han och Torp blir utvisad var en exakt likadan tackling som Skogs fick 2 + 10 i matchen senast. Domarnamåste komma till någon typ av konsensus gällande de där tacklingarna för nu är det verkligen tombola om det blir utvisning och för vad.

Efter Corsosituationen spelar Timrå riktigt bra och förtjänar verkligen ett mål till i den här perioden men det vill sig inte nu heller och det står 1-1 efter andra perioden.
Höjdpunkten i perioden var när Moe jagade ikapp en fri HV spelare, lyfte på klubban, tog pucken och åkte iväg med den under kontroll. Det visar att han har en hel del spel i sig! 5+ för den aktionen!

3:e perioden: 3-3
Nu kom då äntligen målen! Men kanske inte riktigt rättvist fördelade om man ser till hela matchen. Även om skotten i perioden är jämt fördelade så är det Timrå som har de hetaste chanserna och de två mål HV får känns ganska billiga. Det känns verkligen som det grinar oss i ansiktet när HV’s puckar som dansar runt mål glider in och Timrås puckar glider utanför. Men det finns ju en orsak till en hel del av de lägena. Men när man får öppet mål och dunkar den i ribban finns det inte något man kan skylla det på än lite oflyt kombinerat med dåligt självförtroende.
Det som förekommer HV’s 1-2 mål är en situation liknande de som hände i andra perioden. Men nu när det uppfattas som Timråspelaren gör två saker blir det utvisning 2+2 minuter för Timråspelaren och 2 minuter för HV spelaren. Det kanske stämde att det var så. Men då måste han göra det under hala matchen.

Med HV’s monster PP sitter 1-2 ganska snabbt efter ett välplacerat handledsskott som dock Åkerlund bord ha gjort bättre på. I samband med skogs 2+2:a kommer Magnus Pääjärvi-Svensson in igen efter att ha varit bänkad sen slutet av andra. Första bytet bryter han sig igenom och sätter 2-2 snyggt mellan benen på Andersson.
Efter målet har HV en lite bättre period och lyckas med ca 5 minuter kvar sätta ytterligare en ledningspuck. Andreas Falk snappar upp en puck bakom mål efter att Styf inte åkt tillräckligt med skridskor och hamnat tvåa i situationen. Pucken glider fram och Falk sätter den mellan ganska öppna ben på Åkerlund vid första stolpen. Lite för enkelt igen…
3.3 kommer trots allt även om jag tror få trodde på varken mål eller några poäng i samband med den ganska underliga situation som föregick målet. Sonnenberg jobbar mot Torp och klubban åker upp i ansiktet på Torp. Sjöberg ser inte situationen och låter spelet fortgå varpå Sonnenberg passar fram Björn Svensson som med cm-marginal sätter pucken i mål.

Domarna har konferens efter målet och de enas om att de faktiskt var utvisning. Men i och med att spelet redan genomförts kan det inte dras någon klocka bakåt. Utvisningen togs efter målet gjordes till skillnad om han hade ryckt handen i samband med situationen. Men med 4 minuters utvisning och HV’s effektivitet trodde nog få på poäng över huvud taget. Men ett bra boxplay gör att poängen räddas.

Förlängning:3-4
HV fortsätter i powerplay och efter en minut kommer 3-4 målet. Även denna är en ganska lös men välplacerad handledare som sitter bredvid Åkerlund. Kanske han borde kommit ut lite mer och täckt vinkeln? Men jag tycker absolut att 3:a boxen måste ändras om. Genom att spela 1-2 istället för 2-1 hade han aldrig fått skottläget. Killen framför mål plockar den spelaren och de andra två täcker av skott och genompassningar…

En bra genomförd match mot ett bra motstånd gör att man ändå inte känner sig för misslynt. Men vi kan fortfarande inte fortsätta med hedersamma förluster, vi måste börja vinna snarast! Jag tycker det idag var fler omställningar och bättre checking både i styrspelet och vid indumpningar. Kan fortfarande tycka att vi släpper motståndarna lite väl mycket yta i egen zon som gör att de kan få fart och snurr på oss. Idag höll vi dem som oftast utanför oss men det blir jobbigt i längden att spela så…

Sammanfattning:

Jag tycker ändå att det finns en del positivt att ta med. Vi gör 3 spelmål i 5-5 men är istället för dåliga i powerplay, vi måste nog upp i bägge formerna för att vinna fler poäng. Men samtidigt så kan man inte frångå att HV är ett bra lag och det är trots allt en motståndare på isen också!

Det känns som en vinst på tisdag mot Modo är en nödvändighet. Förhoppningsvis 3 poäng men även en 2:a funka!
Idag tycker jag Sonnenberg visar bra gry även om han vart lite trött på slutet så är det han som kämpar fram pucken till 3-3. Han kommer fortsätta vara nyttig för Timrå även i år!
Tycker även resten av spelarna i den kedjan samt Elias Granath gör en riktigt bra match.

Tre i fokus:
De tre spelare som hamnade under luppen i denna match var Martin Sonnenberg, Fredrik Hynning och Eric Moe.

Martin Sonnenberg
Är en riktig energispelare som aldrig är tyst någon gång tror jag. Han visar känsla och attityd i allt han gör på och bredvid isen och leder verkligen laget framåt. Han kan vara den enskilt största spelare till att Timrå vänder den negativa trend de sitter i nu. Under matchen är han riktigt bra, kanske inte briljerar med snabb och fin teknik men han gör det han ska och har lyckas få med sig två assist in till omklädningsrummet. Men han är knappast nöjd med det efter en förlust.

Fredrik Hynning
Tycker jag har sett bättre ut sista matcherna, men det är fortfarande segt i vissa delar i spelet. Han skulle få sätta lite puckar ett par matcher i rad så tror jag vi får se en ännu hetare Hynning på isen. Idag har han en del bet i skridskoåkningen och tar tag i pucken och försöker mer än han gjort tidigare men man har högre krav än så. Jag skulle vilja att hynning vr mer jobbig för backarna. För tackla det kan han när han tar chansen. Men en godkänd insats tycker jag ändå han gör i matchen.

Eric Moe
Var inte alls bra senast men visar betydligt större spel idag. Men några större betyg kan han ändå inte kvittera ut. Han är bra med pucken men blir lite omständig. Han har ett bra skott som han borde använda oftare. Höjdpunkten var som sagt när han lekte Kenny Jönsson och snodde pucken i friläge från en HV spelare. Men det finns mer att ta ut från Moe, han har inte alls visat det spel han visade ifjol men jag hoppas att det kommer!

Tänkte skriva en sak till: Om vi inte lyckas vinna en enda match tills hemmamatchen mot SAIK den 1:a november kommer jag titta på den matchen i Leksandströja och ta bild som bevis hit… För då måste vi fan skrämma igång laget! ;P

Början ser väl egentligen inte så dålig ut då Gabbe-kedjan sätter ordentlig fart i första bytet. Men sen var allt spel som bortblåst och hoppet om poäng kändes grusat redan efter första perioden.
Nu måste någonting extremt till för att Timrå ska vända denna eländiga trend och börja vinna!

1:a perioden: 0-2
Frågan är om det inte den här perioden är den sämste period Timrå spelat i årets Elitserie. Det var ett lag på banan som åkte skridskor och inte var det Timrå. Faktiskt vart jag lite imponerad av DIF’s spel, det var en massa skridskoåkning och ödmjukt arbete över hela banan. Dessutom var de bra på att hitta konstruktiva passningar ur egen zon som flertalet gånger pressade Timrå.
0-1 kom efter att en Djurgårdare trampar runt från sargen och lämnat Corso en meter bakom sig. Han fortsatte trampa och satte målet i Lindbäcks plockhandskryss. Jag uppfattade Lindbäck som lite långsam i det läget.
Djurgården fortsatte trampa men fick svårare och svårare att ta sig igenom Timrås styrspel. Men med mindre än två minuter kvar tar Styf en utvisning där han håller i istället för att åka skridskor. Men till hans försvar så var det inte alltid liknande situationer vart utvisning av domare Claesson… Men samtidigt är det för dåligt av Styf.
Under utvisningen kom det jobbiga 0-2 efter att en djurgårdare slagit in en retur på ett skott. Ett sånt där kämpa/flytmål som Timrå inte får med sig just nu…

2:a perioden: 1-2
Andra perioden är betydligt bättre än den första men den känns ändå ganska jämn. Både Timrå och Djurgården har sina chanser även om Timrå både har de vassaste och de flesta chanserna. Bland annat missade Hynnig öppet mål efter en riktigt bra passning i PP. Men puckuslingen ville inte in i målet. I alla fall inte den gången…
Ett mål skulle i alla fall Timrå slå in efter ett fint samarbete av Corso och Pärssinen där Corso för in pucken och vickar ut den till Pärssinen. Denne slår en fin passning in mot mål som stöts in av Corso.
Timrå gör absolut ingen drömperiod och har svårt att skapa riktigt bra tryck. Det känns som Djurgården har bra koll på situationen.

3:e perioden: 2-3
Denna period är en enda press från Timrå för att kunna skapa en möjlighet till poäng. För de gör det inte lätt för sig genom att släppa in en spelvändning efter mindre än en minut. Gabriel Karlsson försöker jaga men tappar balansen och en fri Jimmie Ölvestad sätter spiken i kistan 1-3.
Timrå har en del tryck i Djurgårdens zon men det känns uddlöst. Till slut lyckas reduceringen komma i spel 6 mot 4 då Pärssinen slår in en retur efter Styf låtsat bössan.
Det var halvnära att även 3-3 kom med fåtalet sekunder kvar men till slut hade DIF ganska bra koll på läget. Timrå känns inte alls speciellt heta under någon del av matchen.

Sammanfattning:
Ännu en katastrofstart(i sportslig mening) gör att Timrå inte ens ger sig själva chansen att spela om poängen. Man kan inte släppa in två-tre mål i första perioderna i matcherna för att sedan nästan ta ikapp det i de sista perioderna.
Den här matchen ser det ut lite som det gjort i matcherna tidigare. Om man bortser från första perioden har de mycket puck men har otroligt svårt att skapa farliga chanser. Det känns så otroligt vekt att man blir frustrerad. Jag tycker också att försvarsspelet där motståndarna får behålla farten kommit tillbaks. Jag gillade när de fick stopp på motståndarna. Nu ska väl sägas att det mesta av Djurgårdens spel var vid sargerna men det är så lätt att det kommer onödiga utvisningar om motståndarna får behålla farten.

Det är många spelare som underpresterar och de spelare jag vill ge godkänt är Granath, Pärssinen, Corso(för sin offensiv), Sebbe Erixon och Lander. Jag förstår inte hur ett lag med så pass mycket kvalité kan spela in så otroligt lite poäng.

Det är små detaljer som det fuskas i över hela banan men detta gör att vi släpper in de enkla målen och inte själva kan göra dem. Det måste upp i skridskoåkningen och intensiteten för att ligga den där metern extra rätt i banan. Jag skulle nog kunna skriva en halv novell om små brister som görs men det får sparas till en liten sammanfattning jag filar på.

Tre i fokus:

Mattias Karlsson är helt enkelt för dålig just nu. Det går långsamt det ser otroligt trögt ut och han får inte ens ut någon tackling trots hans fina fysik och sitt bevisat bra fysiska spel. Det är mycket dutt och pet utan att det tjänas någonting på. Offensivt är hans orörlighet åter igen att problem. Med piggare ben hade han kunnat komma mer rätt i situationerna och kunnat skapa lägen för sitt fina slagskott. Nu blir det mest små fjösare lagt enkelt mot oskymd målvakt. Inte godkänd i matchen!

Anton Lander tycker jag verkligen försöker! Men han får ganska dålig hjälp runt sig och får inte ut så mycket av sitt slit och sitt jobb. Men han går verkligen ut med attityd och vilja till matcherna och visar dessutom speltekniskt fina saker. Otroligt stark i kroppen och bra att hålla pucken. Klart en av de bästa i Timrå! Vid ett tillfälle i boxplay lyckas han själv checka fast och sno pucken vid Djurgårdens egen blå linje. Till publikens jubel givetvis!

Niklas Anger är igen mer osynlig i matchen. Han syns när han jobbar i början av matchen men faller sedan bort i mängden. Kan inte påstå jag såg Anger speciellt mycket alls de sista två perioderna. Man trodde att han skulle komma mer till sin rätt med Lander och Pääjärvi men det syndes i alla fall inte i den här matchen. Kanske om kedjan får lite träningar på sig för att sätta sig. Det borde kunna bli bättre till torsdagens match. Men visst är Anger en besvikelse så här långt in i serien!

Då visade i alla fall spelarna lite gnista och jäklar anamma. Spelar de som i sista perioden kan de spela till sig en 5:e placering! Jag skrev tidigare att poängen inte var det viktigaste utan att spelarna visade vilja på isen. Nu såhär efteråt var både spelet i tredje och de tre poängen otroligt sköna att ta med sig hem.

Sonntag fick vinna mot sina gamla lagkamrater. Det måste känts bra! :D

1:a Perioden
Perioden började med att SSK dumpade ner pucken direkt efter första tekningen och där bosatte de sig i de första fem minuterna. Timrå hade otroligt svårt att få tag i SSK-spelarna och det var inte långtifrån att de satt 0-1 innan minuten var spelad. När dessutom Timo Pärssinen tar en otroligt korkad hakningsutvisning i offensiv zon när han jobbar försvar trodde jag nästan att det skulle bli ett baklängesmål.

För Timrå spelade riktigt uselt! De måste få bättre understöd i egen zon så att inte motståndarna får upp farten. Nu ligger vi bara och följer våra gubbar och låter dem behandla pucken. Visst är det bra att ha sin gubbe men vid läge måste vi trycka fast dem i sargen och överbelasta mot puckhållare. Att i ca 15 minuter varje match bli snurrad runt i egen zon måste både vara fysiskt och psykiskt jobbigt! Men Timrå klarar i alla fall av utvisningen och lyfter sedan upp spelet. Nu börjar en ganska bra period försvarsspelmässigt för Timrå, de checkar fast SSK och skapar en hel del halvchanser. Axelsson fortsätter att skapa sig själv lägen genom hårt jobb men det lilla sista vill sig inte riktigt. Tycker även avsluten är helt ok men han får som ingenting med sig.

Men förutom det hyfsade försvarsspelet är det man mest tar med sig från första perioden är dåliga uppspel och otroligt tandlöst beteende i anfallszonen. Vissa spridda burop hördes i slutet av första när Timrå för tredje eller fjärde gången vände upp i uppspelet utan att ha tagit sig över egen blå linje.

2:a perioden
Andra perioden är ungefär som den första med helt ok styrspel, slarviga uppspel, svårt att få tag i pucken i egen zon och otroligt tandlöst beteende. Timrå jobbar på men kvalitén passningsspelet är ibland rent ut sagt pinsamt.  Spelarna håller i pucken för länge och sätter då både sig själv och sin kompis de passar till i pressade situationer. Passningarna blir med dålig kvalité och det är väldigt svårt att skapa något typ av tryck i anfallszonen.

När det är mindre än tre minuter kvar gör SSK en spelvändning där de jobbar in mot mål. Eric Moe tappar klubban och tar beslutet att hämta denna bakom mål. I kalabaliken framför mål kommer Jiri Bicek ren och trycker in 0-1. Där är det nog frågan om inte Moe skulle koncentrerat sig på spelarna framför mål… I det här läget kändes det inte helt orättvist med en ledning för SSK. Men det verkade som målet väckte hela Timrålaget för de återstående minuterna var bara tryck mot Bjurling i SSK-målet.

Med två minuter kvar driver Anton Lander väldigt fint in mot mål för att hugga på en retur och får en crosschecking i ryggen som tack av Stefan Pettersson. I powerplayet som följde spelades det överkonstruktivt men den här gången gick det där extra onödiga passet igenom alla klubbor och snappades upp av Daniel Corso som lirkade in 1-1 pucken. Spontant kändes det nästan som Timrå skulle trycka in en puck till innan periodpausen men istället åker Gabriel Karlsson på en horribel utvisning för tripping när han slänger sig efter pucken. Skulle domare Claesson dömma för alla de förseelserna skulle han inte få göra annat än blåsa i pipan.

3:e perioden
Äntligen visar Timrå lite av det spel man hade hoppats på innan säsongen. Passningarna satt bättre och det var ett beslutsammare spel över hela banan. Det är som de äntligen bestämmer sig för att spela. Helt plötsligt är det Björn Bjurling mot Timrå. Ett tag tror man nästan att Bjurling ska lyckas vinna matchen men efter bra arbete i offensiv zon hamnar pucken hos Tomas Skogs på backplats. Han får press och istället för att slänga in pucken mot den täckande SSK-spelaren drar han pucken i kortsargen där Timrå Pärssinen snappar upp den och lirkar in den mellan benen på Bjurling vid den bortre stolpen mot Skogs. Otroligt skönt!

Men det hinner inte ens gå 10 effektiva sekunder innan vi får jubla igen. Hynning jobbar hårt mot en SSK-back efter teket och vinner tillbaks pucken. Han droppar bak till Magnus Pääjärvi-Svensson som skjuter en isare i mål. Jag studsade säkerten halvmeter upp i luften ca 5-6 gånger! Det målet får nog dock Bjurling ta på sig…

Timrå fortsätter spela ganska bra ett tag till men den största ivern att göra mål hade försvunnit. Med 5-6 minuter kvar får faktiskt SSK lite tryck men Lindbäck i målet räddar lägena. När sen Styf åker ur i samband med detta känns det som det kan bli ganska spännande. Men Timrå spelar riktigt fint boxplay och SSK får inte ett enda skott på mål. När sedan SSK åker på en utvisning med mindre än två minuter kvar är det klart. Äntligen!

Sammanfattning:
Ångest, uppgivenhet och lesshet präglade känslorna de första två perioderna. Det var samma tendenser som mot Brynäs senast hemma då de checkade och jobbade hårt och vi inte hade någonting som motförsvar. Farten var det enda positiva man kan ta med sig men man tjänar inte så mycket på den när det blir för dåliga passningar och man inte etablerar tryck i motståndarens zon. Då hamnar pucken till slut i egen zon och där har vi det bitvis jobbigt. Inte för att motståndarna skapar så mycket bra lägen utan att vi ha så otroligt svårt att få ut pucken! Får man inte ner farten på motståndarna kommer det till slut en utvisning. Helt klart nått att jobba på!

Men en stor befrielse när både spelet och målen kom i sista perioden. Kan vi arbeta vidare från den sista perioden så kommer det bli ganska bra i år…
Bäst i Timrå tycker jag var Lindbäck i målet tillsammans med Moe, Erixon på backen, Corso och Månskedjan. Anger såg helt klart piggare ut idag än tidigare! Tycker även att vissa tendenser på bättre spel hos Hynning, det kommer behövas i framtiden! Även Sonntag kan få en liten ros för sitt spel.

Till spelarkritik vill jag nämna Tomas Skogs och Per Styf.
Skogs fortsätter att spela passningar som är över hela banan, han måste få upp passningsprocenten. Ändå var det lite bättre med riktigt dåliga felpass mot Brynäsmatchen.
Styf spelar igår inte ett riktigt elitseriemässigt försvarsspel. Han är otroligt bökig med pucken och sätter både sig själv och medspelare i jobbiga situationer. Dessutom har han en väldig förmåga att ställa sig på knäna när han hamnar i 1 mot 2 lägen… Inget bra försvarsspel! Han åker dessutom på en utvisning och borde även haft Samuelssons utvisning för hakning. Känns som han tar för stort ansvar på banan och blir för rädd om pucken. Hoppas det släpper med trepoängarna!

Challe hade en del att fundera kring under de första två perioderna.

Tre i fokus:
Dagens tre i fokus är Eric Moe, Sebastian Erixon och Fredrik Hynning. Nästa match blir det Jesper Samuelsson,  Björn Svensson och lagkaptenen Pär Styf!

Eric Moe visar vad som ifjol gjorde honom till en av Timrås bästa backar. Han spelar med pondus, känsla och en underbar spelförståelse. Det jag kommer ihåg mest från dagens match är:

• Det överkonstruktiva pass som ledde till 1-1 målet. Helt i Moe’s stil att hitta den där omöjliga passningen. :)
• Arseltacklingen i första perioden. Underbart!
• Uppåkningarna från egen zon.
• Den tappade klubban som ledde fram till 0-1

Men som slutbetyg vill jag ge Moe mycket plus. Idag är han riktigt bra!

Sebastian Erixon visade också framfötterna och hade några uppåkningar som måste ha liknat Lill-Strimma(för er som var med på den tiden). Han spelar med en fint lugnt i egen zon och slår bra, enkla och vägvinnande passningar. Jag håller med Jimmy Hamrin som utnämner honom till bäste Timråback igår! Han verkar trivas med Sonntag som backpartner.

Fredrik Hynning är fortfarande ganska seg i sin framtoning men han jobbar väldigt bra i sin defensiv. I anfallsspelet går allting väldigt långsamt. Han hade något halvfarligt skott och gör ett väldigt bra jobb i samband med att MPS dödar matchen. Men det finns betydligt mer att ta av Hynning än han visade den här matchen.

Sundsvalls tidning slår på stort och proklamerar att Timrå haft den sämsta starten sedan vi tog oss upp i elitserien. Visst är det väl så att ingen är speciellt nöjd med en poäng efter tre omgångar men jag ser ingen orsak till oro ännu.

Nu har Åkerlund och Timrå deppat klart!

Försvarsmässigt har det väl egentligen fungerat ganska bra. Sju insläppta mål på tre matcher är inte alls så dåligt! Speciellt inte när man mött Frölunda och Färjestad på bortaplan. Som jag ser det är det offensiven som varit för svag. Det har det varit för svagt mot mål, flera av de matcherna vi spelat hyfsat men effektiviteten har varit för dålig. I matchen mot Frölunda snurrar alla Antons lägen i skallen. Egentligen har vi haft alla tre motståndarna på gaffeln i de här matcherna men inte riktigt kunnat trycka in lansen och avgjort.

Visst blir det en nyckelmatch idag mot SSK och vinst där känns otroligt viktig för fortsättningen. Men jag skulle faktiskt kunna ta en poängförlust om spelet ser bättre ut och engagemanget på matcherna är större. För det är i slutändan viktigare än några poäng mot seriens tippade jumbo. Det är i det långa loppet som poängen ska tas och inte nödvändigtvis i omgång 4.

Jag skulle vilja se lite mer av de spelare som är tänkt att vara topparna i laget. Hynning, Corso, MPS tillsammans med Mattias Karlsson är några av de som måste ta och höja sig. Dessutom ganska snart!

Lyckas vi inte förändra spelet och börja ta poäng till slutet av nästa vecka börjar jag bli orolig. Men dit är det 18 poäng att slåss om! För att jag inte ska vara orolig måste vi nog ta ca 10-12 av dessa. Vilket inte känns som en omöjlighet!

Men nu samlar vi ihop oss och stöttar laget i dagens match mot SSK. Mot EON Arena med pukor och sång!