Timrå IK Supporterklubb

Ett väldigt onödigt poängtapp

Straffar – igen.

Men den här gången – straffade.

Två missade av Timrå, två i mål för Växjö och sen var det roliga över.

3-2 för hemmalaget sedan vi tappat matchen tillbaka till Växjö och onödigt två bortslarvade poäng.

Jag kallar detta för en 50-50 match. Vi har ett par sådana, Växjö, Modo, Brynäs, AIK.

Om vi ska ta oss till slutspel ser jag att det är de här lagen vi ska ha bakom oss och då måste vi vinna betydligt fler matcher mot dessa lag, än de tippade topplagen – även om de poängen naturligtvis är också välbehövliga.

Sen kan jag inte få in i min skalle: vi har seriens sämsta boxplay, ändå fortsätter vi att dra på oss så förbannat idiotiska utvisningar. Ekvationen är ju enkel, håll oss på isen så har vi en bättre chans. Är det så svårt att fatta?

Idag blev Johan Anderssons två utvisningar ödesdigra. Den första, två helt idiotiska crosscheckings efter en tekning! i ryggen på en Växjöspelare, alltså, vad händer innanför hjälmen?

Vad har hänt med spela hårt, spela smart?

Växjö har ju faktiskt några riktigt bra spelare, den här Iggulden gör ju mål på det mesta, och Växjös powerplay visade sig vara väldigt effektivt. Så det var väl inte helt oväntat att 1-0 för hemmalaget kom i powerplay.

Sen kom vi ut som ett juniorlag i inledningen av andra perioden. Jag vet inte, men jag får känslan att vi inte tror på oss själva ibland. Att vi redan nu accepterat vad experterna sagt: Timrå blir sist. För som vi spelade första fyra-fem minuterna, huvvaligen!

Tränar-Perra tog time-out. Det behövdes ingen mikrofon i båset, Perras kroppspråk sade det mesta, fyra-fem slag mot egna bröstkorgen visade vad han ville se: betydligt mera hjärta i spelet!

Tidigare timeouter har ju inte fått den effekt som önskats, men idag hjälpte det. Plötsligt var Timrå ett helt nytt lag. Bra skridskoåkning, bra fart i spelet, passningarna på bladet.

Och spelvändningar. Vi måste vara det lag som tar mest burskydd av alla lag, och jag fattar inte varför. Vi har inget bra eget konstruktivt spel, så varför envisas med att hela tiden ge motståndarna möjligheten att ställa upp sig?

Vi klarar ju inte av att luckra upp fem rättvända motståndare, men efter Perras bröstklapp var det slut med burskydd. Fick vi pucken på egen blå var det vändning direkt och in i anfallszon.

Vi skapade gott om chanser men det skulle ta 19.59 och några tiondelar till innan vi hittade rätt. Förhoppningsvis betyder det här målet massor, då äntligen Mat Robinson hittade rätt från blå.

Vi skulle även få ett ledningsmål, som vanligt inget vidare powerplay men det här med skott från blå och styra funkade ju även idag, Pärssinen påpassligt och då kändes det som om kanske-kanske, en trepoängare.

Men domaren han knappt släppa pucken, så var vi tillbaka i denna jävla passivitet. Plötsligt tog det slut på energin att ta sig framåt, plötsligt var rädslan att förlora större än känslan att försöka vinna – och det brukar ju straffa sig.

Ny utvisning på ”Bagarn” och på nåt jävla vis tog sig pucken förbi två av våra klubbor till en fristående Iggulden och så var den trepoängaren bortblåst.

En rejäla anstomning av Växjö i slutet av matchen, men vi skulle få ett gyllene tillfälle i förlängning: spela fyra mot tre i nästan två minuter. Då är det nästan tjänstefel att inte göra mål – men vi lyckades. Inget passningstempo alls och rent usel adress på passen, fick vi iväg nåt direktskott? Näe.

Till slut då straffar, men jag hade ingen bra känsla alls i kroppen. Miss Friberg, mål Iggulden, miss Larsson, mål Moran och extrapoängen till Växjö. Go natt.

I eftersnacket fick Perra kritik av Boorken varför han inte skickade fram våra ”stjärnor” först, istället för Friberg. Det ligger kanske nåt i det, men jag gillade Perras svar:

”Vi gjorde likadant mot Färjestad och då vann vi. Då sa du inget…”.

Det här med straffar är ju tombola. Som spelare ska man vilja ta en straff, annars är det ju ingen mening. Så jag förstår Perra – men även Boorken.

För visst är det våra så kallade ”stjärnor” som ska ta ansvar, leda laget. Än så länge är det bara Vampola som levererar, men idag tycker jag även Pikkarainen visade upp en sida som jag vill se mer av. Det får inte ta fem matcher igen nu, Illka, innan du jobbar hårt igen!

Tre av sex poäng på denna lilla minibortaturne – knappt godkänt. För idag tycker jag vi bjöd bort två poäng till Växjö.

                                                               * * *

Nu tar jag och packar. I morrn drar jag till Porto Santo (en liten ö ovanför Madiera) och ska där spela lag-EM för golfjournalister under en vecka.

Så med dåligt samvete lämnar jag över analyseringen av kommande två hemmamatcher mot Färjestad och HV71 till allas vår Janken.

Vinner vi dessa två matcher kan du mycket väl få fortsätta så länge vi vinner, Janken! För jag är sjukt skrockfull…

Forza Timrå IK!

Publicerat lördag, 15 oktober, 2011, 22:59, av Uffe C