Kanske säsongens viktigaste seger!!
Inte bara en gång, utan två gånger på 92 sekunder blixtade Timrå till och vände till seger mot Färjestad.
Jag läste på text-tv att en varg klarade sig när jakten avblåstes för några dagar sedan.
Den tog vi hemma i E.ON igår!
Som en blixt från klar himmel både kvitterade vi och tog ledningen på 92 glödheta röd-vita sekunder i sista perioden och något som såg ut att gå mot en trist förlust vändes till en så jävla skön seger!
2-1 mot gnällande och ylande Färjestads-vargar, samtidigt som Södertälje och Modo förlorade och AIK straffade Frölunda – säsongens viktigaste seger?
Visst är det underbart med hockey – speciellt när Timrå vinner! När allt ser så mörkt och dystert ut, ja, då kan en enda sketen puck vända på det mesta.
Men vi sparar lite på själva upplösningen. Det hände ju lite innan dess också. Med betoning på lite.
En klart godkänd första period med plus i kanten för Timrå. Bra koll på gästerna, och ett klart godkänt power play, dock utan att få dit pucken. Men som sagt, en rätt bra första period av Timrå.
Slingfel i Timråspelarnas kroppar...
Sen hände nåt i andra perioden. På ComHem-språk kallar vi det ”slingfel” och det är värsta sortens fel som uppstår. Någonstans i nätet har det skett ett brott, och alla som är inkopplade bakom brottet tappar både tv-bild, internet och telefon. Då gäller det för våra tekniker att snabbt hitta var i slingan som felet uppstått – och det kan ta tid…
I mina ögon drabbades hela Timrå plötsligt av ett slingfel. Vi fick ett PP efter 4,50, under de två minuterna hade Färjestad ett friläge från mittlinjen och ytterligare en chans till att göra mål. Utan som helst förvarning – slingfel.
Alltså, hjärnorna ville väldigt mycket, men signalerna till övriga kroppen var som bortblåst. Felbeslut, felpass, usla pass, ingen fart, stirrigt över hela banan – ett brott på linan från skallen till övriga kroppen.
Och det har väl sällan varit så tyst i E.ON som när Färjestad fick 0-1. PW åker ner bakom egen kasse för att stoppa pucken och plötsligt studsar den via PW rakt ut framför mål – och en förvånad Marius Holtet hade bara att skicka in pucken i tomt mål.
Redan då bestämde jag mej att det inte skulle finns en chans i hela världen att PW skulle hängas för målet, om nu det resultatet skulle stått sig. Det var inte ens en målvaktstavla, det var ren och skär jävla otur!!
Han verkar mentalt stark den där PW. Det såg ut som han skakade av sig målet rätt snabbt, och jag och många av mina TIK-vänner kan ju bara konstatera att sedan PW kom in i kassen, ja, då vinner vi juh. Han är ju sjukt bra mellan stolparna!!!
Sista perioden såg ut att bli en enda lång pina fram till slutsignalen. Det fanns alltså inget som talade för en vändning. Färjestad tråkspelade på resultatet och sökte kontringar, medans Timrå fortfarande letade brottet på linan.
Skott lönar sig...
Det är tur vi har en kapten som någonstans snappat upp att det lönar sig att skjuta. Gabriel Karlsson, inser du hur viktigt målet är??!!! En-mot-en, en dragare strax innanför blå och pang! rätt upp i plockhandskrysset bakom Salak i vargmålet – och plötsligt var slingfelet hittat!
Utav bara farten kommer segermålet. Plötsligt har vi luft under vingarna och Calle Klingbergs slit efter sargen bäddar till slut för ett smörpass till en Björn Svensson – på 92 glödheta sekunder vänder vi på skiten!!
Den klocka som länge gått på tok för fort går nu på tok för långsamt – men med hjälp av en kolugn PW i målet fixar vi det hela och allt som såg så dystert ut byts ut mot rena glädjeyran i E.ON och tre så sjukt viktiga poäng till i denna jämna Elitserie – det kan visa sig vara guld värt om några veckor.
Jag tycker inte det var någon bra match. Lite krampaktigt och förvånadsvärt ett rätt defensivt inriktade Färjestad – tydligen har Timrås segrar sista tiden gett en viss respekt hos våra motståndare. Det är ju bra det.
Hade den här matchen spelats på en bortais tror jag vi hade torskat. Men jag har en känsla att Timrå är en bra bit på väg tillbaka till att vara det hemmastarka lag vi av tradition alltid varit – och med fyra av de sex sista matcherna hemma i E.ON – jag är optimist och vidhåller det jag skrivit tidigare – så här i slutet av säsongen är det rätt skönt att hålla sig hemma så mycket som möjligt.
Det är hemma i E.ON som vi ska ta resten av de poäng som behövs för ännu ett slutspel.
Men det är en bit kvar innan vi kan ropa: hallå, Elitserien 2011-2012! Men med PW i målet, inga fler skador och fortsatt hårt gnuggande i 60 minuter så har vi faktiskt avgörande i egna händer…
Spelarkritik? Jag saknar Sebbe, till och med helskadad måste han vara bättre än Jokela! Nåt fel är det i allafall på nummer nio?
Publicerat fredag, 18 februari, 2011, 00:22, av Uffe C
Loading ...
Underbart seger jag var nog inte ensam om att tro att detta skulle bli en förlust när det stod 0-1 efter två perioider. Men oerhört skön seger Heja timrå ik
Angående nr.9 Kan det vara så att han ser dåligt, ser ju ut som han kisar med ögonen hela tiden.
Vi är Timrå och vi ger aldrig upp :)
ja du är inte ensam att vara rädd när 9 är inne
Bra kämpat över hela plan. inget skönspel riktig slutspels hockey!
Nu måste vi fylla läktarna å ha en klack som tar sitt ansvar för att hålla upp stämningen!!
Inget snack om att dom tjänar si åså mycke å presterar inget heller!!
fan vi måste visa att vi e värda ett es lag!nu hoppas jag kvällens matcher går rätt!
/ Bengt