En rysare med gott slut
Kvitteringshjälte: Timo Pärssinen
”Vi e Timrå å vi ger aldrig upp” – det var rätt skönt att höra timråklacken sista minuten – även om det höll på gå åt skogen ändå i slutsekunderna. Men som enväldig Idol-jury säger jag: Ni sitter Säkert!
Å en ny strafftriumf, mot självaste Modo. Fy f-n va jag njuter!
Det blev en konstig match. 2-0 innan man knappt hade hunnit satt sig, ändå en onödigt nervig match med kvittering i slutminuten. Jag tycker vi borde ha spikat igen den här matchen, istället bjuder vi in hemmalaget.
Eftersom det länge såg ut att kunna bli en negativ text som ni nu läser, letade jag efter en jämförelse hur det känns att förlora mot Modo. Jag kom till slut fram till att ett uppvaknande efter en helkväll på krogen känns bättre, så då förstår ni lite hur jag mår efter en förlust mot Modo.
2-0 som sagt, frid å fröjd, kan man tycka. Sen en Modoutvisning och power play. Då kommer en sån där jävla bakom-ryggen-passning av Mattias Karlsson i mittzon, Svartvadet bryter och kommer fri med Åkerlund. Istället för 3-0 och kanske good-bye-Modo så blir det 2-1 och en onödig massa energi till hemmalaget.
Men hur svårt kan det vara att fatta: sluta med chanspassningar, speciellt bakom ryggen!!!
Andra perioden är det bara ett lag på banan, ändå är det Modo som går upp i ledning, 3-2. Det kändes då som ett hån, för i spel fem-mot-fem var Timrå stundtals överlägset. Och i boxplay skötte man sig oxå riktigt bra, men power play…
Rena natta! Fem-mot-tre, knappt inne i zon, väl inne i zon, känns som om det inte finns någon tanke bakom vad som och hur som det ska göras. ”Sickan” för helvete, kom med en plan!!!
Straffhjälte: Martin Röymark
Vi ligger förmodligen fortfarande sist i power play-statistiken, men nu står det inte 0,00 i kolumnen. Det kan vi tacka Timo Pärssinen för, påpassligt efter 19.20 får vi en rättvis kvittering. Förlängning, oj, va jobbig den var, men vilket jobb i tre-mot-fyra av Sebbe-Jokela-Lindqvist, för att sen straffvinna via Röymark som ende målskytt av sex straffar. Rättvisa skipad!
Och en ändå godkänd bortainsats av Timrå. Det kändes lite skumt att se ett hemmalag som försöker dra ner på tempot, men så var det faktiskt.
Det var skönt att se Hirschovits tillbaka. Pärssinen blev ännu bättre och hade mycket väl kunnat bli tvåmålsskytt. Jokela och Halonen, känns skönt med lite finsk SISU där bak som lyfter laget, Sebbe bra oxå, som vanligt bör väl tilläggas. Robin Lindqvist boxplayspel mycket bra, han har ”ärvt” nummer 17 i stor stil från ”Bagarn”. Åkerlund i kassen, tja, kändes lite osäker ibland där han överjobbade vissa situationer, men för faan, tre straffräddning förlåter ju det mesta!
* * *
Man utsätter sig för en viss risk när man köper sittplats på en bortamatch. Mitt i fiendeland kan det bli. Och nu hade jag fem-sex röststarka Modobrudar bakom mej där det liksom bara hördes diskanten – det var ett rätt skärande oljud. Men en av dem var så jäkla snygg så jag förlåter åtminstone oljudet…
* * *
Ska bli intressant hur lotterinämnden behandlar puckot Skröders tackling mot huvudet på Sebbe. Nu såg dock domare Tomas Andersson övergreppet som gav 2+10 – men det kommer väl bedömas som han fått sitt straff redan…
* * *
Appropå domare Andersson – är den någon som sätter emot en tjuga att han får skulden för att Modo tappade segern? Han tillhör väl inte en av mina favoritdomare – snarare tycker jag han blivit sämre sen han blev ”proffs” – men idag var han åtminstone lika åt bägge hållen…
Publicerat fredag, 1 oktober, 2010, 00:50, av Uffe C
Loading ...
